Idag blev jag irriterad på min tidning, Corren, och närmare bestämt dess "feature"-del, som blandar en kort men rätt bra artikel om KBT (kognitiv beteendeterapi), som hjälp i barnuppfostran, med en hel del skräp.
Fem sidor (även om det är mycket bilder) ägnas åt ett reportage om en präst i Svenska Kyrkan, Erik Johansson. Han syn på Bibeln är konservativ, eller "klassisk" som han själv vill benämna den. Detta innefattar uppfattningen att den kristne guden finns (till att börja med), att hans vilja kommer till uttryck i Bibeln, att denna vilja innefattar uppfattningen att homosexulitet är synd och att sex endast får praktiseras mellan man och kvinna. Han, prästen, är själv homosexuell och har därför valt att leva i celibat, d v s att förtränga, att inte leva ut sin sexualitet. Och han tycker att alla homosexuella skall göra likadant. Enligt artikeln är hans budskap "i grunden detsamma som Åke Greens: utlevd homosexualitet är synd. Men hans tonläge är väsenskilt".
Det hela är snurrigt förstås, rätt obehagligt även om tonen alltså är lågmäld. Författaren, som i och för sig skriver bra, bemödar sig verkligen att skildra och förstå hur prästen resonerar. Och det är här som jag känner att det börjar krypa i mig: Varför är vi så undfallande för knasiga, och till och med människofientliga, föreställningar bara för att de ges en kristen motivering?
Antag att jag offentligt framförde att jag tror på Shiva, eller Zeus, eller Oden, och att enligt min guds uppfattning är utlevd homosexualitet syndigt, och därför bör alla homosexuella leva i celibat! Jag skulle, med rätta, bli offentligt hudflängd i debatten, och möjligen anklagad och fälld för hets mot folkgrupp. Eller kanske bara utskrattad. Men om någon hänvisar till den religion som de flesta av oss har blivit indoktrinerade med sen barnsben, så blir vi oförmögna att genomskåda tokigheterna. Eller så grips vi av den osunda och missriktade "respekt" som säger att det är ofint att ifrågasätta någons vidskeplighet så länge den är iförd den historiskt dominerande religionens kläde.
Som grädde på moset har Corren sedan en hel sida med förutsägelser för hur år 2009 kommer att gestalta sig för oss, beroende på i vilket år vi är födda (drakens, apans, tuppens eller något annat djurs), allt enligt Fengshui, som verkar vara en kinesisk, astrologiliknande form av vidskepelse.
Ååå, så instängt och kvavt!
Ny bok: En osynlig hand som stjäl våra liv
4 veckor sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar