Katten på råttan osv: Fredrik Andersson, Ung vänster i Linköping, gjorde mig uppmärksam, http://fredrik-rotthjarta.blogspot.com/2009/08/monumental-ojamlikhet.html, på en rapport av Emmanuel Saez, http://elsa.berkeley.edu/~saez/saez-UStopincomes-2007.pdf, som visar hur monumentalt stor ojämlikheten i inkomstfördelning i USA är.

Den rikaste tiondelen tjänar 50% av inkomsterna. Den rikaste procenten tjänar 23% av inkomsterna. Och den rikaste 10000-delen tjänar 6% av inkomsterna(!). Siffrorna är uppdaterade t o m 2007. Och skillnaderna ökar. Den rikaste procentens andel har i stort sett tredubblats från 1978, från 8 till 23%!

Bortsett från den skriande omoralen i detta så är det också oklok fördelningspolitik, i synnerhet i ett läge med lågkonjunktur och efterfrågeunderskott. Det är en gammal sanning att de fattiga konsumerar en större andel av sina inkomster än de rika, de har inte utrymme för något annat. Och därför kommer deras inkomster, i större utsträckning än de rikas, att resultera i ökad efterfrågan. Vilket bidrar till ekonomisk återhämtning.

När Timbro och andra på högerkanten hävdar att vi inte har råd med ökade statsbidrag till kommuner och landsting så är det felaktigt, av ovanstående skäl. Kommuners och landstings inkomster läggs ju inte på hög i någon större utsträckning, utan blir till löner åt relativt lågavlönade kommunanställda (ja, jag vet, också till läkare), och till efterfrågestimulerande infrastruktursatsningar.