Jag tycker att mitt parti, nationellt, har varit för försiktigt med att "ta i" den heta frågan om friskolor, vi har varit för flata. De flesta sossar ogillar egentligen att friskolorna kan plocka russinen ur kakan, och de flesta förstår att dagens system riskerar att urholka den offentliga skolan. Och eftersom kommunerna alltid är skyldiga att kunna erbjuda skolgång, om någon friskola lägger ner, så får kommunerna också extra kostnader för att kunna "ligga i beredskap". Men vi har inte orkat/vågat/velat ta strid med den privatiseringsvilliga borgerliga opinionen, och jag tror att vi också har överskattat styrkan i densamma.
(S) i Linköping har formulerat en bra skolpolitik, som jag har kommenterat tidigare, här
http://johanwalan.blogspot.com/2009/04/nu-far-vi-s-i-lkpg-en-bra-skolpolitik.html.
Lars Ohly och Rossana Dinamarca, båda (v) skriver bra i DN idag, här http://www.dn.se/debatt/skolan-ar-en-sedelpress-for-aggressiva-aktiebolag-1.1150099, om
höga vinster i friskoleföretagen, och därmed om skattemedel som inte används till det de var avsedda. De jämför med övriga länder i Norden: "Våra nordiska grannländer har sett till att täppa till de här läckagen från skolan. I Norge är det ett krav att alla offentliga medel ska komma eleverna till del. I Finland drivs skolorna av allmännyttiga samfund och får inte drivas för ekonomisk vinning. I Danmark får bara icke-vinstdrivande stiftelser vara huvudmän, inte aktiebolag. Dessutom får en enskild huvudman inte driva fler än en skola. På det sättet försvarar politiker i Norge, Finland och Danmark barnens rätt till en god utbildning före vinstintresset."
Och Marika Lindgren kommenterar klokt, här http://storstad.wordpress.com/2010/08/08/vardslos-hantering-av-skattepengar-inte-samma-sak-som-valfrihet/.
"Ett vanligt argument för privata inslag i välfärden är att det ska förbättra kostnadshanteringen: privata intressen är mer effektiva, de kommer helt enkelt att spara in pengar åt skattebetalarna. Men om man nu tror på det, så är det helt uppenbart att friskolesystemet är felaktigt utformat. Skolpengen är som sagt en fast summa och lika för alla. Det spelar ingen roll hur effektiv en enskild friskola än är – de pengar som sparas går inte tillbaka till skattebetalarna. I bästa fall återinvesteras de i verksamheten så att eleverna får del av dem, men betydligt vanligare är att de blir till vinst som på olika sätt delas ut till ägarna, eller används för att expandera verksamheten utomlands. Om det blir pengar över i en kommunalt driven skola däremot (vilket inte är så ovanligt som man kan tro), så går de undantagslöst tillbaka till verksamheten. Antingen till den aktuella skolan eller till kommunens andra verksamheter. För skattebetalaren är det alltså dyrare med friskolor än med kommunala skolor."
Och Marika fortsätter:
"Idag slåss riskkapitalbolagen om de svenska friskolorna: marknaden är glödhet, skriver SvD. Skälet till detta är bland annat, enligt vd:n för Svenska Riskkapitalföreningen, att ”branschen inte [är] speciellt konjunkturkänslig och många verksamheter har långa kontrakt vilket ger stabilitet. Det finns även möjligheter för internationell expansion.” Alltså: det är säker vinst och låg risk. Det vd:n inte säger rakt ut är att lönsamheten är betydligt högre i skolföretag än i det genomsnittliga företaget, och obs – denna lönsamhet består i princip enbart av våra skattepengar:
Riskkapitalbolag är in it for the money, inte för att de är intresserade av en skolas pedagogiska innehåll. Själva poängen med riskkapitalbolag är att skapa snabb och stark avkastning åt sina investerare. Det är inget konstigt med det. Om de inte åstadkom det skulle de inte göra sitt jobb. Men frågan är om det verkligen är dem vi vill ska äga våra skolor? Den skatt vi betalar till att driva skolor – menar vi verkligen att den till stora delar ska gå till enskilda riskkapitalister? Är inte poängen att den ska gå till eleverna och deras skolgång?"
Jonas Sjöstedt har också en bra kommentar, här http://jonassjostedt.se/?p=2200.
Hopp och framtidstro i Almedalen!
5 månader sedan
