Vi-tidningen kom i brevlådan idag, nr 11, 2009. Intressant som alltid. På sid 8 finns dock en notis som jag tycker är ofullständig. Man citerar norska forskare som har visat att möjligheten för en driftig person att klättra socialt, det som är kärnan i vad som brukade kallas den amerikanska drömmen, i själva verket är betydligt mindre i USA än i de nordiska länderna. England ligger däremellan. Och så nöjer man sig med detta konstaterande.
En nyfiken läsare undrar förstås varför det är så här. Och svaret, som bl a finns i boken The Spirit Level, som jag tidigare bloggat om, och i det bildspel som hör till, är graden av jämlikhet i de aktuella länderna.
Författarna, Wilkinson och Pickett, visar, sid 157-169, och bild 29, länk här, http://www.equalitytrust.org.uk/docs/spirit-level-slides-from-the-equality-trust.ppt#281,29,Bild 29, att i ojämlika samhällen styr föräldrars inkomst hur barnens inkomster kommer att bli, i större utsträckning än i mer jämlika. Man lyckas också visa att om ojämlikheten ökar över tiden så ökar också betydelsen av din bakgrund för var du själv kommer att hamna socialt. Med ökande inkomstskillnader så ökar bl a bostadssegregationen. I sina extrema former leder det till s k gated societes, låsta stadsdelar, för de rika. Och för de fattiga istället ghetton och barrios, med allt vad det kan innebära av arbetslöshet, ökad kriminalitet, sämre skolor, droger, förlust av goda förebilder, känslor av hopplöshet, allt samverkande i en nedåtgående spiral. Moraliskt orättfärdigt förstås, men ur ett samhällsperspektiv också ett stort slöseri.
Men det måste inte vara så här, och det måste inte bara bli sämre. Man visar att precis som processen kan gå till det sämre, exemplifierat både med USA och Storbritannien under 80- och 90-tal, så gäller också det motsatta. Det handlar om politisk vilja!!!
Hopp och framtidstro i Almedalen!
5 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar